Fårö – vår ö

Hur tror ni Fårö fått sitt namn?
Är det för alla får som betar på ön?

Men det finns ju inga får här.
Eller åtminstone heter det inte får, det heter ju lamm och lammungar på Fårömål.

Fårö hette förr i tiden Farøø eller Faroy. Det lär syfta på far som i färdas eller som nån poetiskt sagt ”en fjärran ön”. Namnet kan även vara från Farledsöarna. Ser man på en karta i dag och hittar Bondans träsk, Norrsund och Alnäsa träsk så ser man att dem ligger väldigt nära varandra. Man kan också se att det inte är mycket landmassa från Bondans ut till havet och att det var farbart innan det runt träsken växt ihop.

Eller helt enkelt syftar Farleden på Fårösundsleden.

Namnet Fårö (Farøø på 1300-talet) bygger troligen på orden far, i betydelsen färdas, resa, farvatten – samt ö. Fårö bestod under järnåldern av flera öar med seglingsbara sund emellan. De nuvarande träsken har ingått i vattenförbindelser från kust till kust.

Fåröborna delar in ön i Austur (östra Fårö) och Västur (västra Fårö). Ön har tidigare varit uppdelad i två större landområden med en farled mellan Aursviken och Alnäsaviken. Landhöjningen har gjort att ön växt samman. Det som finns kvar av den tidigare segelleden är de tre insjöarna Alnäsaträsk, Norrsund och Bodansträsk.
(Källa: www.gotland.se)