Vad söker du?

En aprildag 1960
kom en världsberömd och viljestark regissör
något motvilligt till Fårö
med ett nyskrivet filmmanus i sin portfölj.

Det egensinniga folket och den viljestarke regissören möttes.

Regissören stannade en tid.
Byggde filmkulisser,
lånade fönster från gamla hus.
Spelade in film.
Tände på övergivna gårdar.

Ön blev hans inspelningsplats,
Öns folk blev hans byggnadsarbetare,
statister, hantlangare.

Öns folk fick arbete, upplevelser, omväxling.

Tiden gick.

Det egensinniga folket och det viljestarke
regissören samarbetade.

Ömsesidig respekt uppstod.
-Var bor Bergman?
-Tyvärr. Vet inte!
-Nej, tyvärr, vet inte vad han håller hus.

Tiden gick.

Den viljestarke stannade.

Bergman blev bofast.

Blev Fårögubbe.

Raderna har Gunilla Bogren skrivet och kan läsas i ”Fårö och Ingmar Bergman – Ett möte”.

Bergman kom motvilligt till Fårö. Han ville till Orkenyöarna men produktionsledningen ville inte riktigt gå med på att ”Såsom i en spegel” skulle spelas in där utan ville ha ett mer praktiskt, mer åtkomligt och billigare ställe. Så man satte Bergman i en helikopter och flög till Gotland. I en skranglig taxi kördes dem norrut för som Bergman sa ”hastigt bese Fårö för att slutligen bestämma oss för Orkneyöarna”…

På sin skramliga färd hittade man ett ilandflutet vrak. En trädgård med åldriga äppelträd. En stenig strand som vände sig mot evigheten. Allt detta fanns även i manuset Bergman hade i sin portfölj.

Taxin tog oss slutligen till raukarna på öns nordsida. Vi stod lutade mot stormen och stirrade oss tårögda på dessa hemlighetsfulla gudabilder som höjde sina tunga pannor mot bränningarna och den mörka horisonten.

Egentligen vet jag inte vad som hände. Om man vill vara högtidlig kan man säga att jag hade funnit mitt landskap, mitt verkliga hem. Vill man vara lustig kan man tala om kärlek vid första ögonkastet.

Sedan 2007 har han sin viloplats på höjden på Fårö Kyrkogård. Besökarna är många men lugnet och tystnaden finns där för honom.

 

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmail